gåva....
Min kompis Cina ringde...Kats får jag komma en snabbis....Självklart sa jag...
Det knackade på och in kommer Cina och sätter sig vid köksbordet....hon kommer med en gåva! en KOKBOK ....Det är från Alftaköket, ISA WALLMYR...helt otroligt. Nu kanske du får ordning på din mage säger hon...
Jag blir så himla himla lycklig....Tusen tusen tack CINA.....jag har stora förhoppningar för boken är en kanon bok om man har den sjukdomen som jag har...jag tror det i allafall...:-) nu ska det lagas mat...fniss fniss
Vi drack lite kaffe och gaggade lite men hon var på språng liksom jag...typiskt...att ma nhar så lite tid till sina vänner...jag förstår inte. Jag blev så ledsen när hon hade gått....jag saknar henne så mycket...och jag träffar henne nästan aldrig. Hon får mig verklgien att skratta. VI hade både ett mycket tufft år 2005 och utan varandra hade i alla fall jag gått under ....vi låg i skilsmässa båda två och vi var till otroligt stort stöd för varandra.
Nu sitter jag här med gråten i halsen och saknar henne, jag saknar mina tjejkompisar...skulle vilja dra ihop ett tjej gäng...och flamsa av oss lite...få se om man får till det... konstigt att man kan känna sig så jäkla ensam trots att man har sina nära och kära runt omkring sig.
OM en liten stund måste jag skynda ut en snabbis med hundarna....en snabbis för jag ska vidare till skolan kl 18,00 på möte inför den stundande USA resan... sedan har sonen träning mellan kl 19,00 - 20,45 i kväll så man har fullt upp...däremellan ska jag på en rejäla tur med hundarna....men nu först en snabbis...
höres och än en gång TACK CINA!
Det knackade på och in kommer Cina och sätter sig vid köksbordet....hon kommer med en gåva! en KOKBOK ....Det är från Alftaköket, ISA WALLMYR...helt otroligt. Nu kanske du får ordning på din mage säger hon...
Jag blir så himla himla lycklig....Tusen tusen tack CINA.....jag har stora förhoppningar för boken är en kanon bok om man har den sjukdomen som jag har...jag tror det i allafall...:-) nu ska det lagas mat...fniss fniss
Vi drack lite kaffe och gaggade lite men hon var på språng liksom jag...typiskt...att ma nhar så lite tid till sina vänner...jag förstår inte. Jag blev så ledsen när hon hade gått....jag saknar henne så mycket...och jag träffar henne nästan aldrig. Hon får mig verklgien att skratta. VI hade både ett mycket tufft år 2005 och utan varandra hade i alla fall jag gått under ....vi låg i skilsmässa båda två och vi var till otroligt stort stöd för varandra.
Nu sitter jag här med gråten i halsen och saknar henne, jag saknar mina tjejkompisar...skulle vilja dra ihop ett tjej gäng...och flamsa av oss lite...få se om man får till det... konstigt att man kan känna sig så jäkla ensam trots att man har sina nära och kära runt omkring sig.
OM en liten stund måste jag skynda ut en snabbis med hundarna....en snabbis för jag ska vidare till skolan kl 18,00 på möte inför den stundande USA resan... sedan har sonen träning mellan kl 19,00 - 20,45 i kväll så man har fullt upp...däremellan ska jag på en rejäla tur med hundarna....men nu först en snabbis...
höres och än en gång TACK CINA!
Kommentarer
Trackback