kats

och hur än det är så gör ju faktiskt solen det....

Sonen spelade match i går och han var som vanligt mkt duktig men jag såg att det var något... han blev trött... tror inte han har hämtat sig från magsjukan än..... i allafall så förlorade de trots storspel ohc mkt beröm ...ÄVEN från motståndarlaget som tyckte att vi var de bättre laget....

När han kom hem var han riktigt slut och nere... så har jag aldrig sett honom... han sa själv att han blev så trött, det är inte likt... visst tar han ut sig i vanliga fall men nu hämtade han aldrig igen sig...

I kväll har han egentligen match med hälsingelaget... han blev ju uttagen till det... MEN jag ringde ohc tackade nej för en stund sedan...  han är så slut...stackarn... han måste få vila.... han ville så klart ! men kroppen säger i från....
Vi pratade mkt sonen och jag, å lite förvånad är jag över alla kloka ord jag fick till utan att ha n lessnade och gick i från eller sluta tjata mamma eller typ ngt sådant... han satt å lyssna hela tiden  .... å jag avslutade med å säga....
- det ska vara roligt att vara en 13 årig grabb...

Han har ju match i morgon med sitt eget lag som han så gärna vill vara med på om han är pigg.... så det är blandade känslor för honom nu... men livet går itne under för de....

Solen går upp i morgon ändå:-))